Förhoppningsvis kommer de kunna ge lite vägledning inför stundade klassresor. Vi ska åka till Dalarna.

Här kommer mina bidrag:

Japaner. Jag ser ofta japaner i turistgrupper (kompletta med kameror och reseledare). När jag ser dem är det på museum eller vid kända kulturmonument och berömd stadsarkitektur. Ändå har jag hört att japaner alltid jobbar, de jobbar så mycket att de dör av det – i alla fall enligt Rapport. Men vilka japaner är det då som reser? Och hur kan så många japaner ha tid att resa på samma gång? Och vilka är dessa japaner som alltid jobbar? Svaret är kanske att min västerländska hjärna är ignorant nog att missta alla resande asiater för japaner.

Karta. Det finns människor som samlar på kartor fastän de knappt varit utanför sin egen farstukvist och det finns människor som reser runt hela jorden utan att någonsin använda sig av kartor. Kartor används främst för att orientera sig med, i den lokala skogen eller i den stora rymden.

Kartor kan se ut på olika sätt, de kan vara digitala, i plast eller i papper; om de är klotformade kallas de för glober. Stjärnkartor, satellitkartor, stadskartor och världskartor är några exempel på kartor.

Souvenirer. Från franskans souvenir – att minnas. Ofta vill man bara minnas det bra, det är bara sådana souvenirer man sparar. Det dåliga etsar sig fast i minnet ändå; malaria, att man blev rånad, otrohet, att man blev rånad, arbetslöshet, att man blev rånad. Men har man kvar det där lilla snäckskalet kan man fortfarande minnas hur havet lät på västkusten.

Vilse. Vilse är den som kommit bort från den stig som kändes självklar. Man kan gå vilse på många sätt, inuti sig själv, i sitt karriärval eller på en basar i Istanbul. Oftast är det lättare att gå vilse när man är på en ny plats och inte har lärt sig den lokala geografin. Ibland går människor vilse just för att de ska kunna bli hittade, men det finns ingen garanti för att man inte ska vara vilse för resten av sitt liv.

Går man vilse ska man inte fortsätta irra runt, utan hitta något stabilt, som exempelvis ett träd eller en vettig människa, och krama detta eller denna till dess att någon kommer och hittar en.