Sorgeränderna

hans svettiga hand

som fuktig jord

fuktigt sval

 

jag försöker att inte

tänka på maskarna

alla de små

tusentals maskarna som

krälar runt där

bleka

smala

ständigt

krälande

 

gnagandes under nagelbanden.

I

Det luktar fisk om mina händer
fisk och jord och mask
vatten
det luktar inte vatten bara
fisk och jord och mask
och blodet från fisken och
dess brutna nacke vid mitt
flöte


II

gummistövlarna
på ekans botten


III

Vattnet är spegelglas
spegelvärld under vattnet
undervattensängar
fiskvägar
kräftskal
fjällslemmig hinna om mina händer


IV

Jag sätter in en annons
lokaltidningens köp och sälj-sida
"Finnes: en gammal eka. Tung."
men får inget svar
årorna skaver blåsor
händerna börjar lukta av var
fiskrens, fiskmås


V

Det låg en död fiskmås
vid ekan idag
vattnet kluckar mot skråvet
det är en grå hud
min kropp blir kall av molnen


VI

Mitt ansikte böjs,
kupas runt sjön,
silar vatten genom gälarna och
jag knyter kroppen
spräcker spegeln
låter skärvorna sjunka
till botten
ner till undervattensängarnas blänk


VII

Stenar fiskfjäll runda ögon
mjuka tång

Det börjar gå mot höst och universitetsstudier. Litteraturvetenskap. Om jag inte genom ett mirakel kommer in på språkvetarprogrammet. Jag sitter uppe i Luleå hos pappa och läser i Erich Auerbachs Mimesis om verklighetsframställningen hos Homeros och hur den skiljer sig från den Judiska. Det är en text man egentligen inte ska läsa efter fjorton timmar på ett tåg. Inte om man verkligen vill förstå. Men jag ska hinna jobba också och därför får jag läsa nu, mellan släktbesöken.

Det regnar här uppe och jag har prommenerat runt hela hälsans stig för att komma till lägenheten. Nästa gång ska jag inte ha med mig så mycket packning. Nästa gång skippar jag Auerbach. Men han är vettig ändå, även om han är tung. Det är härligt att efter en sommar av "om du ska åka mer än fyra karuseller rekommenderar jag åkbandet" få börja med någonting mer teoretiskt igen. Även om jag kommer att sakna jobbet när det tar slut i september.

Nu ska jag se om det finns någonting vettigt att läsa om Homeros på internet. Man vet aldrig...

Jag kanske är ute lite i sista sekund, men Seinab mejlade mig precis en Mad Men-sommarläslista. För alla er som gillar de eleganta 60-talsreklammakarna är det kanske värt att slänga en liten blick på listan.

Själv har jag, den här sommaren, hunnit med Sarah Waters' The Little Stranger, Haruki Murakamis Norwegian Wood och påbörjat Peter Fröberg Idlings Pol Pots leende. Just nu är den sistnämnda högst rankad med sin mycket presonliga röst och sina korta "scener" som gör den perfekt att läsa på pendeln till och från jobbet.