Hon för den kantstötta tekoppen mot sina blånade läppar och sväljer innehållet utan en min; det smakar ingenting längre. Trött lutar hon sig tillbaka i den sammetsröda fåtöljen och sluter ögonen för en stund. Vardagsrummet luktar av fukt och mögel, men fönstren är igenspikade så det går inte att vädra.

Hon rätar på sig, tar en ny klunk smaklöst te och plockar upp en bit sockerkaka. Den knastrar som jord när hon tuggar den mellan sina gulnade tänder och hon får kämpa länge med att svälja. Hon vet inte hur länge hon suttit här nu, men finklänningen börjar bli solkig och hon är säker på att hon kan höra hur insekterna rör sig i väggarna och under golvbrädorna.

Hon tar en till klunk te.