Sommarro

Allt är lugnt, är fridfullt…

De havsblå gardinlängderna

Ruskas inte längre av vårvindarna

Utan böljar mjukt i sommarbrisen

 

Allt är lugnt, är fridfullt…

Inga knoppar hetsas att brista

Det är friska syrener och förgätmigej

Som ståtligt vilar mot vasens kant

 

Allt är lugnt, är fridfullt…

Alla beslut som behövts fattats

Har stötts och blötts, har tagits

Alla dörrar som behövts reglats

har låsts.

 

Allt är lugnt, är fridfullt…

Så faller spegeln från väggen
Och spricker i sju stora skärvor
För hösten är för oundviklig

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad kallas du?
Kom ihåg mig!

Vad har du för e-postadress? (publiceras ej)

Har du någon URL/Bloggadress?

Vad tyckte du om min text?

Trackback


HEJ!

Jag heter Amanda. Jag gillar anteckningsblock och jas- minte och naturligtvis ord. Ord, ord, ord. Jag kan inte få för mycket av dem. Här skriver jag. Skönlitterärt och om litteratur.



Startsida
Noveller
Dikter
Skrivarkurs
Litt.vet.
Böcker
Övriga texter
Om




RSS 2.0